lördag 26 november 2011

Borstnejlika och "mossig" kruka

Tänkte visa en gammeldags blomma som mormor och morfar hade i sin trädgård och därefter även vi när vi så småningom köpte deras hus.
Nu har jag den i min egen trädgård och uppskattar den mycket.

Borstnejlika

Kanske inte så väldigt vanlig och uppskattad blomma idag, jag vet inte?


Jag gillar den dock mycket!
Den finns i så många olika rosa/röda/lila nyanser som alla på något märkligt sätt matchar varandra.
Dessutom är den jättebra att plocka in som snittblomma.

Borstnejlikan är en "2-åring", dvs den blommar inte förrän andra året efter sådd.
Frösår sig dock villigt, så den blir nästan lite som en perenn.
Rekommenderas varmt!


Fortfarande - den 26 november!!! - finns det några blommor kvar på min Leonardo da Vinci-ros.
Underbart, är så glad för det inköpet :-)
Fast det en period var några nätter med frost så fixade den det.


Fina spetskanter av daggdroppar.


I ett inlägg tidigare i år (maj) skrev jag om att jag försökte få en lerkruka att se äldre ut än vad den var genom att stryka på youghurt.
Hade läst om att man kunde använda filmjölk men just när andan föll på och jag ville testa hade vi bara youghurt hemma, så jag tänkte att det går säkert det med. Jag testar...

Så här blev resultatet.


Jag har väl lagt på olika mycket youghurt på olika ställen, det var inte så lätt, rinnigt som det var :-)
Det gröna är ju snyggt men varför har det blivit brunt/mörkt på ett ställe kan man undra? Inte lika snyggt.



Får kanske testa att stryka på mer fil eller youghurt till våren. Läste någonstans att man kan lägga lite "smulad" mossa i filen och pensla på det.

Nu önskar jag er alla en trevlig första advent!!!
Hoppas ni inte blåser bort i stormen som komma skall, hihi.


(Har inte fixat någon adventsljusstake för i år än - hjälp. Det får bli lite stämning med hjälp av ett kort jag tog förra julen)



torsdag 10 november 2011

Gammalt fönster och julrosor på G

Jag har sedan ett antal år haft ett gammalt fönster stående i källaren.

Det är inte vilket fönster som helst utan ett fönster med väldigt stort affektionsvärde för mig.

Pappa växte upp i en liten stuga på ett rum och kök (kanske ett litet loft också om jag minns rätt...) med åtta syskon och föräldrar.
Det var en stuga de inte ägde själv utan fick flytta till efter att deras förra bostad brunnit ner av ett blixtnedslag ( i början av 1930-talet).

Under mängder av år stod stugan och blev mer och mer förfallen.
Taket rasade in.
Skogen växte sig fram ända intill huset. Ja, t o m rakt igenom den lilla farstun växte ett träd!

 Några kusiner och några av pappas syskon (som alltså växte upp i stugan) har under åren "räddat" några fönster, d v s tagit hem och rustat upp dem för att sedan låta dem pryda sina hem.

För några år sedan åkte vi också till den lilla förfallna stugan och "norpade"/"räddade" ett fönster.
Eftersom både stugan och pappa nu är borta så är jag väldigt glad att jag hann skaffa mig ett eget fönster!

Jag tänker mig att vi ska ha det i vår nyrenoverade hall...
... men där är vi inte riktigt överens gubben min och jag.
Jag vill bara fräscha upp fönstret lite men behålla det avskavda och rostiga medan gubben min tycker att jag ska måla hela fönstret - ack o ve!!!  :-)
Vi får väl se vad det blir...
... kanske får jag hänga det någon annanstans om jag vill behålla det i ursprungligt skick.

Vad tycker ni?
Behålla det som det är eller måla?

I trädgården kikar nu min vita julros upp ur löven med ett antal små knoppar.
Underbart!


Ha det gott!!!